Har du märkt att banken ibland kan höja räntan på bolån och blancolån medan sparräntan knappt ändras? Skillnaden mellan dessa två delar – bankens ränteinkomster och räntekostnader kallas för räntenetto. Och det är faktiskt ingen slump att räntenettot ökat på senare tid.
I denna artikel förklarar vi på Zensum hur det fungerar, varför det blivit så och hur det påverkar dig som låntagare.
Räntenetto visar skillnaden i en banks kostnader för att finansiera sina lån och de ränteintäkter som den får via utlåningen.
Till exempel erbjuder banker en ränta på sina bankkonton. Denna ränta är lägre än den ränta som banken tjänar på exempelvis bolån. Skillnaden är nettot, men man räknar inte på ett enskilt fall utan på den totala mängden lån i banken.
Det är främst banker som använder begreppet men det går även att använda för andra företag när det kan uppstå räntekostnader och ränteutgifter.
Räntenettot räknas ut genom att ta en banks totala ränteintäkt minus dess totala räntekostnad. Detta belopp visas i kronor.
· Intäkterna är i form av lån till privatpersoner och företag. Bolån utgör merparten av denna del av kalkylen men även privatlån och andra lån räknas in.
· Utgifterna är räntekostnaden för de pengar som banken tar in. Det gör den dels via inlånade pengar från privatpersoner och företag, dels genom så kallad marknadsupplåning via obligationer.
Tänk på att räntenetto inte är samma sak som bankens vinst. Långivare har också kostnader för exempelvis personal, utrustning, programvara och lokaler. Man kan därför säga att räntenettot är bankens bruttomarginal, vad den tjänar innan övriga kostnader (utöver räntekostnader) tagits med i beräkningen.
Räntenetto används främst av affärsbanker för att redovisa skillnaden mellan räntekostnad och ränteintäkt. Det är dock ett begrepp som kan appliceras på vilken verksamhet som helst där det finns både räntekostnader och ränteintäkter.
Företag behöver också känna till begreppet i och med att det finns vissa regler vid bokföring och deklaration att ta hänsyn till.
Räntenetto mäts i absoluta termer, i kronor (inte i procent) och det är i huvudsak två faktorer som påverkar hur stort det blir:
1. Räntenivå: Vilken ränta som banken kan låna pengar för respektive hur mycket den kan ta i betalt på sina lån avgör hur stort nettot blir. Ju större skillnad mellan intäkt och utgifter desto större netto. Om till exempel räntan på bolån ökar medan räntan på sparkonton är densamma blir räntenettot större.
2. Volym på lån: Även om skillnaden i räntesatser skulle vara oförändrad kan ändå räntenettot öka ifall banken lånar ut mer pengar.
I Sverige har räntenettot stigit mycket sedan 2010 och det är främst på grund av två underliggande faktorer. Dels har bolånevolymerna ökat kraftigt – folk lånar mer till sitt boende, vilket bland annat hänger ihop med stigande bostadspriser.
Dels har bankerna fått ett högre kapitalkrav på sig för att klara av oväntade förluster och motverka finanskriser. För att ha råd att bygga upp ett kapital har bankerna medvetet jobbat för att öka räntenettot.
Att räntenettot behövs för att bankerna ska kunna finansiera sin verksamhet och sedan också gå med vinst är självklart, men hur påverkar det dig som låntagare?
På olika sätt kan man säga. Den del av det stigande räntenettot som beror på ökade lånevolymer påverkar inte dig alls personligen egentligen eftersom det inte beror på höjd ränta.
Men eftersom bankerna fått högre kapitalkrav på sig har de tvingats jobba för ett högre räntenetto, vilket i sin tur kan leda till två konsekvenser för dig. Dels kan det leda till högre ränta på bolån och andra lån, dels kan det göra att inlåningsräntorna på sparkonton inte ”hänger med” lika snabbt när räntorna höjs.
Räntenetto innebär skillnaden mellan en banks eller ett företags kostnad för lån och vad de tjänar på lån eller skulder som deras kunder har gentemot dem.
EBITDA-regeln säger att ett negativt räntenetto får dras av med 30 procent av det så kallade avdragsutrymmet, vilket motsvarar företagets resultat före räntor, skatt, nedskrivningar och avskrivningar.
N9 är en blankett från Skatteverket som berör begränsning av avdrag för negativt räntenetto. Den ska ibland bifogas till inkomstdeklarationen.
Här visas ett urval av våra 5-stjärniga omdömen. Betyg beräknas baserat på alla omdömen hos Trustpilot, med beaktande av aktualitet, mängd och stjärnbetyg. Omdömens äkthet kontrolleras delvis. Zensum bjuder in kunder som har använt tjänsten via sms/epost att lämna omdömen. Kunder som lämnar omdömen via omdömeslänken verifieras automatiskt. Kunder som inte använder länken när de lämnar omdömen kan Zensum inte verifiera.
.svg){kind=icon}
