Efter flera år av god tillväxt tyder nu mycket på att svensk ekonomi står inför en långdragen lågkonjunktur som i värsta fall kan vara i flera år. I den här artikeln kan du läsa om vad en lågkonjunktur innebär och vilka konsekvenser det kan få för både samhället och enskilda hushåll. Du får också tips om hur du kan använda Zensum för att underlätta din ekonomi i en lågkonjunktur.
En lågkonjunktur kännetecknas av lägre ekonomisk aktivitet i samhället. Detta innebär att sysselsättningen minskar och arbetslösheten stiger, konsumtionen sjunker och produktionstillväxten hos företag minskar. Både företag och hushåll får det sämre ekonomiskt och blir mer försiktiga med sina pengar. Man prioriterar att spara mer framför att konsumera, och lägger främst pengar på det nödvändigaste – som boende, mat och transport.
Ett lands ekonomi går precis som mycket annat i cykler, med vissa sämre perioder och vissa bättre. Tiden det tar för ekonomin att genomgå både en lågkonjunktur och högkonjunktur – det vill säga en period med god tillväxt, hög sysselsättning och god köpkraft bland hushållen – kallas för en konjunkturcykel. Beroende på hur länge låg- respektive högkonjunkturen varar kan cykeln vara olika lång. Generellt brukar en konjunkturcykel sammanlagt vara mellan tre och åtta år lång.
En lågkonjunktur kan vara mer eller mindre allvarlig. En tillfällig svacka med endast milt försvagad tillväxt och ekonomisk aktivitet brukar kallas för recession. En sådan lågkonjunktur behöver inte få särskilt stora konsekvenser för vare sig företag eller hushåll. En riktigt mild recession kan till och med vara så pass svag att den passerar relativt obemärkt förbi för de allra flesta.
När ekonomin backar markant och tillväxten blir låg eller i värsta fall obefintlig under lång tid rör det sig om en mer allvarlig lågkonjunktur – en så kallad depression. Vid en depression stiger arbetslösheten ofta drastiskt samtidigt som produktionstillväxten minskar snabbt liksom konsumtionen av både varor och tjänster. BNP-tillväxten minskar kraftigt och blir i vissa fall till och med negativ. En djup lågkonjunktur kan få allvarliga konsekvenser för ett lands ekonomi på kort såväl som på lång sikt.
Lågkonjunkturer uppstår när efterfrågan på olika varor och tjänster är lägre än vad företagen har kapacitet att producera, och inte minst vad de förväntar sig att sälja. Ett överflöd av varor leder till minskade inkomster, vilket i sin tur kan leda till att företag tvingas säga upp personal för att inte riskera att gå i konkurs. När arbetslösheten stiger minskar hushållens köpkraft och efterfrågan på varor och tjänster sjunker ytterligare.
Varför en obalans mellan företagens tillgång på produkter och marknadens efterfrågan uppstår kan ha olika bakomliggande orsaker. Under pandemin minskade exempelvis konsumtionen på grund av stängda gränser, restriktioner om vistelser i butiker samt stora störningar i import- och exporthandeln. Under finanskrisen 2008-2009 var det framförallt kraschen på bostadsmarknaden som blev startskottet på den djupa lågkonjunktur som följde.
Generellt har räntenivå, priser på el och råvaror – exempelvis olja och livsmedel – samt aktiebubblor och bostadsbubblor stor betydelse för om det råder hög- eller lågkonjunktur.
Det finns ingen exakt tid för hur länge en lågkonjunktur varar. Inte heller finns det något specifikt mått som kan användas för att definiera precis när ekonomin går in och ur en lågkonjunktur. Således är det svårt att säga exakt hur länge en period brukar vara, men oftast brukar det röra sig om något eller några år. Ju längre en lågkonjunktur håller i sig, desto djupare riskerar den att bli.
Konsekvenserna av en period med lågkonjunktur kan se olika ut för olika marknader, länder, företag och hushåll. Generellt leder det till minskad sysselsättning och stigande arbetslöshet, vilket får konsekvenser på samhällets alla plan – för världsekonomin, såväl som den nationella ekonomin och den enskilda individen.
Somliga ekonomier är mer konjunkturkänsliga än andra, vilket också innebär att de ofta drabbas hårdare av en lågkonjunktur. Sverige är ett exempel på en sådan ekonomi, liksom många andra västländer. Ekonomin bygger till stor del på handel med olika typer av varor och tjänster, av vilka flera tappar i efterfrågan när ekonomin går sämre och en lågkonjunktur träder in.
Sverige är också en räntekänslig ekonomi, vilket ytterligare ökar sårbarheten för konjunkturförändringar. Känsligheten för räntehöjningar kommer i sin tur av att skuldsättningen i landet är hög. Många hushåll är högt belånade och en majoritet har dessutom rörlig ränta. Normalt brukar man vid en lågkonjunktur vilja sänka styrräntan för att öka hushållens köpkraft och stimulera ekonomin. I det läge som råder nu, när inflationen är alldeles för hög, är detta dock inte möjligt. Istället måste räntan höjas, vilket får stora konsekvenser med kraftigt ökade boendekostnader för svenska hushåll.
Att helt och hållet förhindra lågkonjunkturer är dessvärre svårt. Det politiker däremot kan göra är att försöka mildra svängningarna mellan låg- och högkonjunktur, samt att genom olika åtgärder försöka stävja begynnande lågkonjunkturer och därmed minska konsekvenserna av dem. Beroende på läget kan detta göras med olika typer av lättnader eller åtstramningar i ekonomin.
Har du liksom många andra svenskar drabbats ekonomiskt av den rådande lågkonjunkturen? Kanske har du bolån som blivit dyrare, eller flera småkrediter med hög ränta? Använd vår smidiga jämförelsetjänst för att hitta långivare med bättre villkor.
Hos oss kan du jämföra ränta och villkor för både bolån och privatlån hos flera av Sveriges största banker och långivare, med bara en enda ansökan – och en enda kreditupplysning. Det är ett enkelt, smidigt och effektivt sätt att undersöka möjligheterna till lägre lånekostnader och på så sätt lätta på trycket i din ekonomi.
Vill du ha mer information om hur Zensum kan hjälpa dig att förhandla om bolån, flytta bolån eller samla ihop privatlån?
Ring eller maila oss så berättar vi mer.
Varmt välkommen till Zensum.
Vad är lågkonjunktur?
En lågkonjunktur är en period med lägre ekonomisk aktivitet. Vanliga kännetecken för en lågkonjunktur är ökad arbetslöshet, minskad konsumtion och minskad produktionstillväxt.
Varför blir det lågkonjunktur?
Lågkonjunkturer uppstår när efterfrågan på varor och tjänster är betydligt lägre än företagens tillgångar. Detta kan i sig ha olika orsaker – till exempel en finanskris eller räntehöjningar.
Hur länge varar en lågkonjunktur?
Det går inte att säga exakt när en lågkonjunktur börjar och slutar, varför det heller inte går att säga hur länge de brukar vara. Vanligen rör det sig om något eller några år.
Hur påverkas hushållen av lågkonjunktur?
Under en lågkonjunktur stiger arbetslösheten ofta kraftigt. Detta kan få stora konsekvenser för hushåll, med svårigheter att exempelvis betala räkningar och att spara.
Finns det fördelar med lågkonjunktur?
Ökad arbetslöshet gör att lågkonjunkturer främst är negativa. En möjlig fördel skulle kunna vara att både samhälle och hushåll tvingas tänka om och bli mer hållbara i sin ekonomi.
Här visas ett urval av våra 5-stjärniga omdömen. Betyg beräknas baserat på alla omdömen hos Trustpilot, med beaktande av aktualitet, mängd och stjärnbetyg. Omdömens äkthet kontrolleras delvis. Zensum bjuder in kunder som har använt tjänsten via sms/epost att lämna omdömen. Kunder som lämnar omdömen via omdömeslänken verifieras automatiskt. Kunder som inte använder länken när de lämnar omdömen kan Zensum inte verifiera.
.svg){kind=icon}
