Styrränta, tidigare kallad reporänta, är den ränta Riksbanken använder vid kortsiktig utlåning till marknadsbanker. Den syftar främst till att reglera tillgång och efterfrågan i samhällsekonomin, och har även en direkt inverkan på dig som konsument. Här kan du läsa mer om hur styrräntan fungerar och vilken effekt den har på såväl samhällets som din enskilda ekonomi.
Styrränta är den ränta vanliga marknadsbanker – det vill säga privat- och företagsbanker – får låna eller placera pengar till hos Sveriges Riksbank. Den bestämmer hur mycket bankerna får betala för att låna pengar av staten, och hur mycket avkastning de får för att, i utbyte mot värdepapper, låna ut pengar till staten.
Fram till nyligen hette styrräntan officiellt reporänta, från ett engelskt slanguttryck för återköpsavtal. I juni 2022 ändrades dock namnet till styrränta i syfte att tydliggöra hur räntan används och att den styr hur marknadsräntorna sätts av banker.
Styrräntan är Riksbankens viktigaste penningpolitiska verktyg i arbetet med att upprätthålla ett stabilt värde på den svenska kronan. Genom att höja och sänka styrräntan reglerar Riksbanken tillgång och efterfrågan i ekonomin för att hålla inflationen på en lagom låg och stabil nivå. Något som i sin tur är viktigt för en god ekonomisk tillväxt och hög sysselsättningsgrad på arbetsmarknaden.
Beslut om hur räntan ska justeras – det vill säga om den ska höjas eller sänkas – baseras på konjunkturläget i både Sverige och internationellt, samt inflationsförväntningar.
Höjning av styrräntan används som åtgärd om ekonomin riskerar att bli överhettad och inflationen stiger över målet som vanligen ligger runt 2%. En stigande inflation innebär att den allmänna prisnivån i samhället blir högre samtidigt som värdet på pengarna sjunker. Som konsument får du helt enkelt betala mer för mindre.
För att förhindra en urholkning av kronans värde och ett läge som på sikt kan leda till lågkonjunktur, kan Riksbanken höja räntan. En högre styrränta gör det dyrare för både banker och konsumenter att låna pengar, vilket leder till att den ekonomiska aktiviteten i samhället dämpas och inflationen på sikt sjunker.
Är inflationen och den ekonomiska tillväxten i samhället för låg behöver ekonomin stimuleras åt andra hållet. Styrräntan – och i förlängningen marknadsräntorna – behöver sänkas för att öka efterfrågan på pengar. Pengar som används till investeringar och konsumtion och som bidrar till en gynnsam ekonomisk tillväxt.
Sänker Riksbanken sin styrränta följer som regel bankerna efter och sänker sina marknadsräntor mot kund. Det blir billigare för både banker och konsumenter att låna pengar, varpå investeringar och konsumtion ökar som resultat.
Vilken styrränta/reporänta Riksbanken sätter får effekt på såväl den svenska samhällsekonomin som din privatekonomi. Precis som det är meningen att den ska ha.
På en samhällsekonomisk nivå påverkar styrräntan tillgång och efterfrågan på penningmarknaden. Med räntejusteringar kan Riksbanken minska svängningar i konjunkturen och hitta ett läge där den ekonomiska tillväxten är i balans, arbetslösheten låg och den svenska kronans värde stabilt.
För din privatekonomi kan en höjd eller sänkt styrränta ha följande effekter:
Justeringar i Riksbankens styrränta leder också till att bankerna justerar de listräntor för lån och sparande som erbjuds dig som konsument. En högre styrränta gör det dyrare för marknadsbankerna att låna pengar av staten. För att bibehålla sina marginaler behöver de därför höja sina egna räntor ut till kund. Är styrräntan däremot låg är också marknadsräntorna lägre.
För dig som konsument finns fördelar och nackdelar med såväl en lägre styrränta som en högre. Är styrräntan hög är även låneräntorna för bostadslån och konsumtionslån höga. Det är dyrare att ta lån helt enkelt. Samtidigt innebär en hög styrränta också en högre sparränta – vilket innebär bättre avkastning på sparkonton.
En låg styrränta, och därmed låga låne- och sparräntor, ger lägre kostnader för lån men också lägre avkastning på sparkonton. Investerar du på börsen är en lägre styrränta mer gynnsamt eftersom det bidrar till ett ökat penningflöde i både samhället och på marknaden.
Riksbanken fattar beslut om styrräntan i Sverige under så kallade penningpolitiska möten. Dessa möten hålls normalt fem gånger per år, men vid behov kan även extra sammanträden tillkallas.
Vilka datum de penningpolitiska mötena äger rum presenteras i Riksbankens kalender. Oftast hålls de i februari, april, juni, september och november.
I dagsläget ligger styrräntan/reporäntan i Sverige på 1,75%. Hittills under 2022 har den höjts tre gånger – från nollränta till 0,25% i april, sedan till 0,75% i juni, och därefter till 1,75% i september. Nästa räntebesked kommer i samband med årets femte penningpolitiska möte i november.
En höjd styrränta innebär framförallt att det blir dyrare för banker att låna pengar av staten, och för konsumenter att låna av banker.
Ja, styrränta kallades tidigare för reporänta men i juni 2022 beslutade Riksbanken att ändra namnet till styrränta.
En höjning av styrräntan medför en räntehöjning på bolån och gör det därmed dyrare att låna. En sänkning av styrräntan ger istället billigare bolån.
Här visas ett urval av våra 5-stjärniga omdömen. Betyg beräknas baserat på alla omdömen hos Trustpilot, med beaktande av aktualitet, mängd och stjärnbetyg. Omdömens äkthet kontrolleras delvis. Zensum bjuder in kunder som har använt tjänsten via sms/epost att lämna omdömen. Kunder som lämnar omdömen via omdömeslänken verifieras automatiskt. Kunder som inte använder länken när de lämnar omdömen kan Zensum inte verifiera.
.svg){kind=icon}
